![]()
© 2002 The Independent Fact Group
Den Oberoende Faktagruppens klargörande kring spekulationer om "Finskt erkännande" i samband med ett kommande TV-program i TV 4 rörande M/S Estonia
I Sveriges Television samt i Sveriges Radios ekosändningar har den 13:e september 2002 förekommit uppgifter om att finska myndigheter erkänner felaktigheter rörande säkerhetskrav då fartyget såldes 1993. I ekosändningarna har det meddelats att det hela rör det så kallade "kollissionsskottet", som enligt regelverk skulle ha funnits innanför rampen. Se även bild 1 nedan.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att dessa så kallade nya uppgifter så som de nu framställs, är gripna ur luften då något finskt ansvar i just denna fråga aldrig kan komma att göras gällande. Det hela handlar snarare om ytterligare ett försök från olika håll att fokusera Estoniadebatten åt andra håll än där ansvaret verkligen kan utkrävas.
Bild 1, skärmdump från Text TV. Irrelevanta och felaktiga uppgifter gripna ur luften
Bakgrund
Fartyget M/S Estonia besiktigades och klassades från nybyggnad 1979 till och med september 1994 av klassningssällskapet Bureau Veritas. Klassning och certifieringar utfördes under fyra huvudperioder vilka var:
Under perioden juni 1980 - december 1992 besiktigades och certifierades fartyget under huvudansvar av den finska Sjöfartsstyrelsen. Detta skedde genom Bureau Veritas vilka sedan 1932 hade den finska Regeringens delegerade ansvar att utföra besiktning av finska fartyg.
Under 1991 förändrades delegeringen något (vilket i sak inte påverkade förhållandena rörande M/S Estonia) genom att certifiering av nya och förlängda Load Line certifikat övertogs av den finska Sjöfartsstyrelsen. Det vid tidpunkten senast gällande Load Line certifikatet för M/S Estonia var dock utfärdat av Bureau Veritas i juli 1990 och gällde i fem år. Följaktligen övertog aldrig finska myndigheter det certifierande ansvaret vad gäller Load Line certifikatet för M/S Estonia eftersom hon förliste 1994.
Vid överförandet till estnisk flagg i januari 1993 och samtidigt namnbyte till M/S Estonia hade Bureau Veritas auktoriserats av den estniska Sjöfartsadministrationen att besiktiga och certifiera estniska fartyg enligt konventionerna SOLAS, MARPOL och International Load Line. Denna auktorisering skedde enligt Bureau Veritas den 18 augusti 1992.
I januari och februari 1993 utförde Bureau Veritas besiktning och certifiering av M/S Estonia enligt SOLAS 1974 (consolidated edition 1992), vilken var styrande vid övergången till estnisk flaggning och förnyande av certifikat. Vid utfärdandet av nya certifikat i januari 1993 utfördes besiktningen av fartyget av svenska Sjöfartsinspektionen, vilka utförde detta på uppdrag av Bureau Veritas som vid tidpunkten saknade kompetens i regionen rörande passagerarfartyg.
En detaljerad beskrivning av förhållandena kring denna besiktning och certifiering finns i Faktagruppens rapport "Urkundsförfalskning för att dölja bristande sjövärdighet".
Rörande det påstådda ansvaret från finska myndigheters sida är det fullständigt klart enligt SOLAS 1974 (consolidated edition 1992) att certifikat upphör att gälla då ett fartyg flaggas om från ett land till ett annat. Se SOLAS Chapter I, Reg 4, paragraf (9) (ii).
Det är lika fullt klart att nya certifikat endast godkänns under förutsättning att den nya flaggstaten (Estland i detta fall) är helt nöjd i fråga om att fartyget till fullo överensstämmer med gällande regelverk.
Faktagruppens slutsats
Av det ovan angivna framgår att den finska Sjöfartsmyndigheten och den finska Regeringen hade ansvar för Estonia under hennes tid i drift under finsk flagg, alltså fram till omflaggningen i januari 1993. Det gällde självklart även i frågan om kollissionsskottets placering eller avsaknaden av detta. Fartyget gick dock under finsk flagg i vad som benämns "skyddat vatten" då det trafikerade trader mellan Finland och Sverige, och behövde då inte följa regelverket fullt ut rörande kollisionsskottet. Att fartyget under lång tid på många punkter framfördes utan att det var i överensstämmelse med regelverken finns även det redogjort för i Faktagruppens rapport "Urkundsförfalskning för att dölja bristande sjövärdighet".
Om något ansvar skall utkrävas för felaktigheter rörande kollissionsskott efter januari 1993 ligger sådant ansvar följaktligen hos den estniska staten, hos Bureau Veritas samt hos den svenska Sjöfartsinspektionen som samtliga godkände fartyget för trafik mellan Tallinn och Stockholm.
Rörande just denna punkt, kollissionsskottet, kan alltså inget ansvar lastas finska myndigheter lika lite som finska myndigheter kan erkänna brister eller felaktigheter i den frågan, detta oavsett om förlisningen hade någon som helst koppling till bogvisir och kollissionsskott eller ej. Finska myndigheter känner väl till denna sak vilket naturligtvis är själva bakgrunden till att man "kan erkänna", eftersom det saknar juridisk betydelse och dessutom all verklig grund. Fokuset blir dock för en kort stund flyttat från de som bär det verkliga ansvaret, vilket troligtvis är själva syftet med dessa "nya uppgifter".
Referensmaterial:
Statens Haverikommission SHK Estonia B98b.
Bureau Veritas Marine Division, 19 june 1995 "Bureau Veritas surveys during construction and in service".
Bureau Veritas Marine Division, 23 may 1995 "MS Estonia Transfer of flag januari 1993".
SOLAS 1974 (Consolidated edition 1992).
Finska Sjöfartsstyrelsen 29.11.1991, KD 1/315/91, AT 102/91 "Authorization to conduct surveys of finnish ships".